sandra

Med förfinade ord, så håller min farmor igen på konverserandet i stora sällskap.
Med andra, mer verklighetsrelaterade, ord så är hon socialt handikappad.
Verkligen.
Tyst som en mus.
Vill aldrig ha fika.
Bara kaffe. Svart.
Inget annat.

Och idag fyllde Mattias år, och som vanligt kom släkten. Inklusive farmor.
- Vill du ha något?
- Nej.
- Inte ens en liten tårtbit?
- Nej tack.
Allt var som det brukade vara, med andra ord.
Inget konstigt med det liksom.

Men sedan kom chocken:
- Men kaffe vill du väl ha? (EFTERSOM DET ÄR DET ENDA DU TAR EMOT, TRÅKTANT!!!)
- Nej, jag dricker bara kaffe på morgonen nuförtiden.