På en dammig väg under ett träd, det var den sista gången han såg henne

När mannen i mitt liv inte kan sitta bredvid mig och smeka mina öron med skönsång (Tack Gud, tack Umeå, tack mamma, tack alla för det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!),
så passar jag på att umgås lite med man nummer två på kärlekslistan.
Världens bästa Håkan Hellström.
Och två steg från paradise.
Och jag bara njuter.
Och i 0,7 sekunder glömde jag nästan bort att sakna min fina Umeåkarl.
Skoja, det gjorde jag inte alls.
Såklart.

Men det gör det lite lättare.
Faktiskt.
Även om jag skulle byta ut Håkan vilken sekund som helst mot the real thing.

Men kanske inte riktigt sångmässigt.
För,
älskling det här är riktat till dig,
du har inte de där gyllene tonerna.
Jag är ledsen.
Och när du gav mig gåshud när du sjöng i somras,
så var det inte riktigt av välbehag.
Fast jag gillar dig ändå.
När du inte sjunger. ♥



Kommentarer

Gör mig glad med en kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

Din E-postadress: (publiceras ej)

Din URL/Bloggadress:

Din Kommentar:

Trackback
RSS 2.0