sandra

Egentligen ska man inte berätta om situationskomik i efterhand, för det är inte ens roligt då.
men idag, kl 18.30, var det verkligen kul. Inte ett uttjatat vänner-avsnitt-kul som man skrattar åt fastän det inte ens var så särskilt kul och man redan har hört den där repliken 54 gånger, utan riktigt kul. Kul som i.. Jag vet inte. Nånting jäkligt kul iallafall.

Jag och Johanna är påväg ifrån träningen och jag har just berättat en rolig historia och går och skrattar åt hur kul den var. Hon tycker inte att den är ett dugg rolig (säger hon).
men sedan kommer hon på idén att jag kanske skulle göra en bok med alla mina superfyndiga historier. Jag nappar på idén såklart, jag menar jag älskar ju roliga historier.
Hur nöjd som helst så går jag och funderar på vad jag skulle döpa min bestseller till. Jag tycker faktiskt att jag kom på en del helcoola namn.
Sen klämmer Johanna fram:
-Men vad säger du om den här då, Vitssamlingen som kallades Det 2.?

Har jag nån gång tidigare i mitt liv gapskrattat så var det ingenting jämfört med det här.
åh vad jag beundrar den där klockrena människan ibland!

haha, fy vad tråkigt det där lät nu när jag läste igenom det.
Men det var roligt på riktigt,
det var det faktiskt.