måndag
Nej, jag är inte som den bortskämda snorungen jag just utgett mig för att vara. Inlägget var bara ett sätt att bekänna mina egentliga damp-problem..
En bussresa
Iallafall var jag och Jessica tvungna att kliva upp tidigt. Väldigt tidigt. Liksom innan-alla-vettiga-varelser-ens-tänker-tanken-att-ta-av-sig-nattmössan-och-koka-kaffe-till-frugan-tidigt. Vi tog oss iallafall ur sängen och iväg till bussen. Tänkte att det skulle gå bra att sova på bussen. Det tar ju trots allt mer än två timmar till Sundsvall och där skulle vi byta buss och åka i ytterligare en timme, så det skulle kanske bli en del sömn trots allt.
Vi hade fel. Det råkade nämligen sitta en resenär med väldigt dålig mage på andra sidan mittgången. Den dåliga magen ventilerades konstant från höga kusten bron till sundsvall vilket försvårade det hela.
Mission 'trying to sleep' : FAILED!
:(
Imorgon, mina kära vänner, är det skolfotografering.
lyckat
Jag satt och kollade igenom en massa bloggar. Kom fram till en blogg av en tjej som skrev i sitt senaste inlägg att hon kände sig jättetrött och hängig och hela tiden ledsen. Hon orkade knappt ta sig ur sängen och ville bara dö. Som den otroligt smarta och klyftiga människa jag är så fick jag för mig att skriva nånting peppande och fiffigt. Efter ca 2 sekunders funderande kom jag fram till 'ta en stor bit choklad så ska du se att det ordnar sig' . Helnöjd med min finfina kommentar klickade jag glatt så skicka-knappen. Jag menar, alla blir ju glada av choklad!
Eeehe, jag hade visst fel. Alla blir inte alls glada av choklad. Det finns en minoritet som faktiskt inte blir det. Flickstackarn som skrev inlägget tillhör den minoriteten. Det upptäckte jag när jag scrollade ner för att läsa hennes tidigare inlägg. Dagen innan hade hon nämligen skrivit såhär 'Jag kan inte rå för att jag har den här sjukdomen. Det är inget jag rår för så kan ni sluta skriva att jag ska börja äta. Ni måste vara dumma i huvet och det gör mig jätteledsen när ni skriver sånt'.
Bra jobbat Sandra, väldans bra! Nu ska jag tillbringa resten av dagen med att be till alla högre makter för att denna bloggare inte har någon elak morbroder med aggressionsproblem eller kusin med en motorsåg nära tillhands. Då kan jag nog känna mig ganska.. söndersågad.
orientering
Ja, det var alltså orientering vi sysslade med efter vårat 78 timmar långa hål. Jag har två versioner av den trevliga vistelsen i skogen:
Version 1:
Jag och Emelie svävade fram mellan träden och stämplade våra stämpelkort i farten. Det var en ren fröjd att springa runt i den trevliga skogen hand i hand. Vi hittade varendaste kontroll på en gång eftersom att vi är såna underbarn på att läsa kartor och hann tillochmed ner och sätta oss och ta en fika nere i stan innan idrottstimmen var slut.
Version 2: Vi letade efter kontroll 10 i en halvtimme och provade typ alla vägar som gick att prova. Vi hann med cirkus 567 olika svordomar och uttrycka vårat delade hat mot orientering ungefär lika många gånger. Tillslut kom Annie och Lovisa och berättade att 10an var långt borta och att vi lyckats springa förbi och missa både 10an och 11an. När vi lyckats stämpla det som skulle stämplas blev de till att springa fort som fasen tillbaka för att hinna med bussen.
vilken ni vill tro på är upp till er.
Håltimmar
Kan avsluta med att berätta att vi har tre timmar och 20 minuters hål imorgon. Känns ju.. inspirerande.
Sweet sunday
Jaha, då var det söndag igen. Söndagar är egentligen en tappad dag. En tappad, seg dag som ingen tycker om. Folk är inte ens glada på söndagar. Dom är antingen ångestfyllda, bakfulla eller bara allmänt lessa. Varför finns det ens en sån dag?
Död åt söndagar.
synonym
Jag har kommit fram till en synonym till brun, hemsk, stor, ful rishög som är omöjlig att göra nånting vettigt med..
Synonymen lyder:
Mitt hår
fredag
Tänk er att ni är ute och promenerar i Sahara. Ja, ni vet en vardagspromenad sådär. Ni har inget vatten eller mat med er och det är mitt på dagen, stekande sol och 50 grader i skuggan (och eftersom det inte finns nån skugga där så kan ni ju med hjälp av lite tankeverksamhet klura ut att det är rätt så varmt). Tänk er att ni har gått där i 10 timmar utan att ens få en ynka droppe vatten. Ordet törstig känns med andra ord som en smärre underdrift. Plötsligt hoppar det fram en kamel ur sanden med en flaska loka jordgubb/guava i handen. Sedan öppnar han korken och dricker upp i hela flaskan mitt framför näsan på dig och dansar sedan iväg. Tänk er hur törstiga ni är, tänk er hur mycket ni ville ha den där satans lokan! Fattar ni?
ungefär så mycket vill jag ha hem min kines-Ida nu!
Haha
1. sexnovell
2. onanera
3. sexblogg
4. sex
5. Blondinbella
6. Carolina Gynning
7. misshandel
8. gummistövlar.
Alltså, jag fattar inte? Det här är alltså vad folk söker på när de vill hitta bloggar. Haha, jag vet inte om jag ska snyfta eller skratta mig hes. Kan iallafall konstatera att det blir tufft att få min egen blogg att passa in i någon av ovanstående.
Okejokej, jag kanske kan förstå folk som känner behov av en trevlig stund med sig själv och lite myspys framför en av de fyra översta. Vi är ju trots allt inte mer än människor, men jag menar, gummistövlar? nja..
?
Sen var jag cirkus två millimeter från att bli överkörd av en gammal tant på vägen hem som ansåg det viktigare att komma in på kvantumparkeringen i tid än att bespara mig mitt liv.
Sen var det det här med planering..
Iallafall, såhär såg den ut:
[ ] Plugga till eu-provet
[ ] Ta undan kläderna från mitt nästintill osynliga golv
[ ] Göra no-läxan
[ ] Läsa igenom engelskan
eum, ja. Det har väl gått sådär.. Kan väl säga att listan ser precis likadan ut nu. Faktum är att den inte berikats med ett endaste kryss. Det jag istället har gjort är:
[x] Druckit tre koppar kaffe
[x] Tagit ett fotbad
[x] Suttit vid datorn
[x] Ätit choklad
Okejokej, jag framstår som en hopplös, ineffektiv flickstackare som det aldrig nånsin kommer bli nånting av och planering är inte min starka sida och jag kommer få en tuff framtid om jag inte skärper mig och blablabla, jag vet! Men så är inte fallet. För lyssna här: Jag hade planerat att hinna med 4 saker, och vad har jag gjort? Ja, just det, hunnit med 4 (minst lika viktiga) saker. Jag har alltså inte varit ett dugg ineffektiv. Jag har bara valt att göra några omprioriteringar!
Söndag
Vaknade vid 12. Gick upp, åt frukost och satt kvar vid frukostbordet tills kvart över ett. Att jag tog mig i kragen och gick därifrån då hade inte att göra med att jag var förståndig och ville göra nånting bra av dagen, utan det var för att jag insåg att det var samling halv två och jag inte ens hade klätt på mig eller packat träningsväskan. La in den högsta växeln man kan lägga in på söndagmorgon och satte mig på cykeln och började trampa ner mot ip. Halvvägs ner så fick jag typ kramp i läpparna och märkte att jag hade glömt att spotta ut tandkrämen och att det liksom rann utmed mungipan. Tack gode gud för att jag upptäckte det innan jag kom in i omklädningsrummet. Jag menar, att komma instapplandes fem minuter för sent med munnen full med salivbandad tandkräm och en vit rand nermot hakan hade väl sett.. sådär ut.
höst
Jag tror att jag var en elefant eller en mayaindian eller nånting i mitt förra liv. (hjälp vad jag hoppas att jag inte var det förstnämnda. Jag menar nog är det väl aningens mer glamouröst och häftigt att vara en mayaindian än en elefant?) iallafall, varför jag tror det är för att min kropp är nästintill allergisk mot kyla. Jag hatar kyla. Jag hatar det så starkt att jag funderar på att emigrera. Jag hatar det så starkt att jag inte förstår eller inser det vackra i gula höstlöv, brunt gräs och att plocka svamp. Nä, hösten är min värsta årstid, utan tvekan. Kallt, frostigt och oranget är vad det är. Att man måste slänga på sig fem lager kläder bara för att kunna överleva utan några livshotande köldskador av värsta sorten är ju också en trevlig detalj. Uuh, jag ryser bara jag tänker på täckjackor, tjocksockar och trevliga toppluvor.
Himla lyckat att jag valde att gå ut i nylonstrumpor igår när det var -10C. Just precis då kändes det som en jättebra idé. Efter en halvtimme gjorde det inte det längre..
En busstur
Förlåt alla som satt på bussen idag. Förlåtförlåtförlåt! Jag ska aldrig mer ( och jag menar verkligen ALDRIG mer ) fylla på busskortet påväg till skolan. Jag trodde det skulle gå ganska smidigt. Liksom lägga fram pengarna, hålla upp kortet, knappa på en knapp eller två och sedan klart. Men nono, inte det inte. Antingen var gubben bakom ratten senil, gaggig och glömsk eller så var han precis som vi andra; morgontrött. Gör så. gör det igen. Eller, nähä. Okej, men gör så. Stoppa dit. Ska du ha barnbiljett? Okej. Men nu förstår jag inte. Jaha. Sådär ja. Eller nej. Vänta nu..
Jag skämdes. Ja, jag skämdes nåt fruktansvärt över att stå där fram och vara en stoppkloss och le ursäktande som en nedra tönt emot alla kommunala resenärer som förmodligen ville gå fram och döda mig precis där och då.
Tack Gud för att det inte fanns några slagträn eller pistoler i bussen vilket gjorde att jag fortfarande är i livet. Eller (ifall det nu fanns såna) så tack för att ägaren till dessa inte hade tillräckligt häftigt temperament.
Vi lever!
Alltså, visst är det sjukt? När man tänker på det liksom. Att hela jorden med mänsklighet och faderullan bara skulle dö?Sugas in i ett svart hål och bara D-Ö? Och allt detta pga några skalliga Schweiziska farbrödrar i vita rockar och skyddsglasögon?
Nejni, fy..
Men jag har tänkt på en sak. Om man visste att det verkligen var sant, att det skulle bli jordens definitiva undergång imorgon, vad skulle man göra? Okej, jag vet att många skulle svara 'säga förlåt till alla jag nånsin varit dum emot' eller 'jobba för en sista världsfred' eller nånting annat heroiskt. Men jag menar ärligt, på riktigt! Jag kan då säga att jag INTE skulle ödsla mitt sista dygn på att ringa runt till halva befolkningen och be om ursäkt för att jag råkat stöta till dem i matkön eller möjligtvis skrattat när någon sagt nånting vid fel tillfäll för att sedan upptäcka att det tog hela dagen och att jag bara har två meningslösa minuter kvar att leva. Visst, jag skulle dö som en godhjärtad kvinna med djup sinnesfrid och harmoni i själen men jag menar.. va? Jag tror inte att det hjälper varken mig själv eller någon annan när vi väl ligger där.
Nej, vet ni vad jag skulle göra? Ärligt! Jag skulle vilja hitta på en massa störda, helknäppa grejer. Ni vet såna där saker som man bara inte gör just för att det är helt knäppt och kanske tillochmed dumt. Asså typ kleta in Göran Perssons flint med kaviar, sno Posh's stilettklackar eller kanske vaxa Bin Ladins vader. Jag menar, nog tusan skulle jag dö som en lyckligare människa med betydligt mer harmoni i kroppen om jag har skrattat konstant i ett helt dygn än ifall jag ska sitta i telefonkö i 23 timmar och 58 minuter och sedan läsa en rolig historia ur någon bok för att få mig ett sista skratt innan jag dödens dör!
Jag vet, jag är en självisk människa. Förlåt.
idétorka
Hej!
Jag föddes på bb. Jag får mat varje dag. Min familj slår mig inte. Svenska är mitt favoritämne.
Hejdå!
pyttipanna?
1. är du ett stort fan av skolans pyttipanna?
2. tycker du illa om folk som inte tycker om skolans pyttipanna?
3. blir du irriterad när folk klagar på skolans pyttipanna?
har du svarat ja på minst en av ovanstående och dessutom har aggressionsproblem, så snälla, för allas bästa, sluta läs! Det är så mycket som jag inte har hunnit med i livet ännu och vill gärna hinna leva ett par år till innan jag blir ihjälslagen av nån galen pyttipannadyrkare.
För helt ärligt, jag fattar inte grejen med pyttipanna (vi pratar alltså om den som serveras i vår skolmatsal). Helt ärligt, äcklighetsfaktorn på den maträtten är typ som tre giraffer ovanpå varandra (dvs väldigt hög). Tänk bara på namnet 'pytt i panna'. Vadå pytt i panna? Vad ÄR en pytt förresten? Finns det ens ett ord som heter 'pytt'? Namnet är ju helt vilseledande. Ända anledningen jag kan komma på till att det heter som det gör är att snillet som uppfann det fantastiska maträtten inte trodde att folk skulle våga smaka hans utsökta husmanskost om han döpte det till vad det egentligen är, 'gegga på plåt'. Det är faktiskt precis vad det är. Potatisen är helt mosig och det ligger i en enda sörja på en stor plåt. Inte fasen är det någon pytt i någon liten panna det inte och att låtsas något annat är ju rena förnekelsen.
Den som utrotar pyttipannan från skolmatsedeln ska jag peronligen bjuda på en jordenruntresa samt ägna all min kvarvarande tid i livet till att tillbe och hedra. punkt.
woho
Ja, ni förstår ju själva; jag har uppgraderat mig på skofronten nu. Det kändes helt sjukt att ha dobbar igen. Det var som att springa omkring i en storlek för små högklackade skor. Och det ska jag säga er, att spela fotboll i högklackat är inte a piece of cake.
Funderar på att köpa en matchande kjol tills nästa träning. Kanske man skulle satsa på ett par nylonstrumpor i samma färg. Det vore väl nåt?
Förlåt
Jag har ljugit. Jag KUNDE inte slänga mina fina fotbollsskor som jag ju sa att jag skulle göra. Faktiskt så spelade jag med dom idag. Eller tja, spelade och spelade. Dom pajjade helt efter sisådär 20 minuter så det var det jag hann med. Nu är det alltså definitivt slut, finito med dom. Nu kan jag inte ens med världens starkaste vilja säga att dom är bra, för det är dom inte. Dom är rent ut sagt urkassa. Egentligen skulle det inte vara mer än rätt att dom fick sig en ordentlig begravning. Faktiskt, det skulle inte vara en helt dum idé. Dom har ju trots allt hängt med ett tag, mina (föredetta)underbaringar och en hyllning kanske skulle vara på sin plats.
Eller nej, nu har det väl ändå gått över styr. jag tar tillbaka det där begravningssnacket. Att ha en begravning för ett par skor är inte ett bra sätt att visa sin hyllning på. Det är ju bara sjukt. Väldigt, väldigt sjukt.. Det känns typ som en grej som Tomas DiLeva eller nån annan freakis skulle göra. Då jag inte är ett fan av den mannen, väljer jag att inte heller begrava mina skor. Det får bli soptunnan och en stilla gråtstund när ingen ser. Det känns liksom lite mer.. normalt!
