sandra

Alltså, jag tror att jag måste sluta titta på Unga mödrar.
Jag håller på att bli knäpp av det.

För, det ser ju så himla mysigt ut med de där småfötterna och fjunhåret och dreggel på bröstet.
Och minihänderna som pillrar i håret.
När jag tittar på det där satans programmet så får jag nästan för mig att jag vill ha en unge,
nu på en gång.
Men det vill jag ju inte.
Inte egentligen.
Inte nu.

Så jag måste nog ge mig,
så att jag inte får för mig nåt liksom.

Jag funderar starkt på att rita till ett minustecken på termometern i köket snart.
VAD I HELA HELVETET BLIR DET INTE VINTER FÖR?

Vad är grejen med särskrivning?
Helt seriöst, 
VARFÖR delar man på ord?
Jag blir galen.
Det är liksom inte rätt, man skriver inte så.
DET HETER INTE SÅ!
Och det ser bara fult ut.
Det har alltid sett fult ut.
Och det kommer alltid alltid alltid att göra det,
särskrivning blir inte modernt.

Är man 16+ och skriver
hand tvätt
kort byxor
sällskaps spel
i sin blogg så föreslår jag en kurs i Svenska samt en radering av bloggen tills du lärt dig skriva.

Annelie skulle slagit dig om hon hade läst det.

färdig.

Nu har jag också vaccinerat mig.
Och klagat över huvudvärk hela helgen.
och tvingat världens finaste att hämta alvedon mitt i natten.
och dagen.
Och förmodligen varit världens tråkigaste.
Förlåt, jag älskar dig!
Du är bäst! ♥

Jag fick akupunktur igår!
och jag har aldrig nånsin tyckt så fruktansvärt synd om mig själv.

Först stack människan in en massa nålar överallt.
Smärtnivå mindre märkbar.

Och sedan snurrade han på dem.
Smärtnivå desto märkbarare.

Och jag började grina. Och frågade om han skulle vrida på dem många gånger till.
- Nej, en gång till efter halva tiden bara. Vi ses om en kvart.
Sedan släckte han lyset, stängde dörren och gick.
Sen fick jag ligga där.
Och grina.
Och mobilen ringde.
En gång.
Två gånger.
Tre gånger.
Och mellan gångerna kom det sms.
Och jag ville bara ställa mig upp och svara och dra ut dom satans nålarna och fara hem och pussas.
men, som det gullebarnet/smöraren/ordentliga skolflicka jag faktiskt är, så låg jag kvar där i tystnad och lipade lite till.
Sen kom gubben igen.
-Måste du vrida på dom igen?
-Ja, tyvärr. Gjorde det mycket ont?
-Mm.. gör det inte igen!
-Jo, men ta ett djupt andetag så ska jag göra det så fort som möjligt.
och Sandra började lipa igen och gubben började snurra och ha sig.
-Se, det gick väl bra detdär! Vi ses om ett tag igen.
Så gick han igen.
och jag fick ligga där i ytterligare 87 evigheter.
Tills han kom och berättade att jag skulle dit igen på tisdag.
yes.
jippi.
jahoo.

Varför blev jag den otekniska systern för?
Den som inte fick några ynkaste endaste kunskaper om kablar och knappar och moduler.
VA?
Vad har jag gjort för fel?
Nån ynka liten kunskap om skarvsladdar eller nåtkunde jag väl iallafall ha fått..

Idag älskar jag mitt liv.
Avgudar.
allt är liksom felfritt och underbart och fantastiskt.
Faktum är att det förmodligen inte finns någon som har ett bättre liv precis idag.

"You have to screw them up yourself"

citerat våran lärare i företagsekonomi om IKEAs möbler.

Det blev träningsvärk.
Eller det är inte riktigt värk ändå,
mer konstant tortyr av alla muskler från rumpan och neråt.
Och i axlarna.
Och skuldrorna.
Och lite i underarmarna.

Imorrn kör vi igen.