Och gäst ikväll är Jesus, han har kickat heroin
Vem, vid sitt sinnes fulla bruk, skulle lämna in någonting som de haft i muttan under tre veckor till en okänd människa?
Prydligt instoppad i en genomskinlig plastpåse.
Jag menar, va?
Vem gör det?
Och vad säger man liksom?
"Varsågod, här får du en bagagnad ring. Use it wisely".
Miljötänk i all ära,
men där går fasen gränsen.
Prydligt instoppad i en genomskinlig plastpåse.
Jag menar, va?
Vem gör det?
Och vad säger man liksom?
"Varsågod, här får du en bagagnad ring. Use it wisely".
Miljötänk i all ära,
men där går fasen gränsen.
I loved you first
När du är 11 mil ifrån mig
är jag som en Lindt Excellence 90%
utan kakao.
Helt otroligt jävla värdelös.
är jag som en Lindt Excellence 90%
utan kakao.
Helt otroligt jävla värdelös.
For the times that I watched and let you stumble
Jag skulle döda för en half baked just nu.
Jag vill ha din ryggrad här, fäst den i mig
Idag på idrotten skulle vi rida.
Alltså på riktigt, rida.
På hästar.
Så vi kom dit, till stallet.
Och fick varsin häst.
Min var ett fyra meter högt monster,
men inte gjorde väl det nåt,
för jag kan ju det här med ridning, tyckte jag.
Så när läraren hade spänt åt sadlarna så skulle vi alla hoppa upp.
Smidig som ett kylskåp och med ett självförtroende större än hästen själv så svingade jag mig upp.
Nästan.
För, tyvärr så var inte min sadel spänd så bra.
Så den gled liksom ner på sidan av hästmagen.
Med mig hängandes fast i ena benet.
Och hästen började gnägga.
Och backa.
Och studsa.
Och jag satt fast med foten i stigbygeln.
Och läraren sprang och skrek hoppa ner!
Hoppa ner.
Hoppa ner.
Vadå hoppa ner?
Jag satt ju förihelvete fast!
Tillslut kom jag ner iallafall.
Skräckslagen.
Då klappar hon hästen, säger fin häst och säger till mig att sitta upp igen.
Alltså på riktigt, rida.
På hästar.
Så vi kom dit, till stallet.
Och fick varsin häst.
Min var ett fyra meter högt monster,
men inte gjorde väl det nåt,
för jag kan ju det här med ridning, tyckte jag.
Så när läraren hade spänt åt sadlarna så skulle vi alla hoppa upp.
Smidig som ett kylskåp och med ett självförtroende större än hästen själv så svingade jag mig upp.
Nästan.
För, tyvärr så var inte min sadel spänd så bra.
Så den gled liksom ner på sidan av hästmagen.
Med mig hängandes fast i ena benet.
Och hästen började gnägga.
Och backa.
Och studsa.
Och jag satt fast med foten i stigbygeln.
Och läraren sprang och skrek hoppa ner!
Hoppa ner.
Hoppa ner.
Vadå hoppa ner?
Jag satt ju förihelvete fast!
Tillslut kom jag ner iallafall.
Skräckslagen.
Då klappar hon hästen, säger fin häst och säger till mig att sitta upp igen.
She had on the scarf I gave you
Tanterna och farbröderna som är lite högre kvalificerade än oss soffsittare har ställt in fyra fula soffor i ljushallen.
Hårda.
Osköna.
Plommonlila.
Matchar riktigt bra till de gula väggarna och de laxrosa trapporna.
Hårda.
Osköna.
Plommonlila.
Matchar riktigt bra till de gula väggarna och de laxrosa trapporna.
She's just a girl that claims that I am the one
Alltså gubben Grek med vaxat slek som slimmade sig runt Viktoria på dansgolvet igår,
kan vara det roligaste jag har varit med om.
Och att han sedan kommer fram och frågar om hon vill dansa med honom,
som om hon inte fattat vad han vill liksom, efter en halvtimmes gnugga rumpa och vaja bakom som en skugga,
var så underbart att jag satte vin i halsen.
Och tappade glaset i golvet,
som sprack.
Efter nederlaget gick han iväg.
Ett tag.
För att sedan glo på den dansanta donnan resten av kvällen.
Stackars Enrique Iglesias, hoppas du hittade någon kvinna att dansa slekdansen med.
May God be with you!
kan vara det roligaste jag har varit med om.
Och att han sedan kommer fram och frågar om hon vill dansa med honom,
som om hon inte fattat vad han vill liksom, efter en halvtimmes gnugga rumpa och vaja bakom som en skugga,
var så underbart att jag satte vin i halsen.
Och tappade glaset i golvet,
som sprack.
Efter nederlaget gick han iväg.
Ett tag.
För att sedan glo på den dansanta donnan resten av kvällen.
Stackars Enrique Iglesias, hoppas du hittade någon kvinna att dansa slekdansen med.
May God be with you!
Please don't give in, I wont let you down.
Eftersom att jag är arton år och mogen som en fjärilspuppa,
så kan man ju fråga sig vad jag ska göra på Olearys ikväll.
När det är 20.
Sant det.
så kan man ju fråga sig vad jag ska göra på Olearys ikväll.
När det är 20.
Sant det.
Guess what, I'm not a robot
Det här är tredje dagen den här veckan som jag försover mig.
Pågrund av tegelstenen till telefon som jag har.
Min älsklingsbäbis är nämligen inlämnad,
så jag måste dras med det här skämtet till telefon.
I FYRA VECKOR!
Som inte ens har en snoozefunktion?
VILKEN JÄVLA TELEFON HAR INTE DET?
Så det är ju kul.
Jättekul.
Superskoj.
Helfestligt.
I fyra långa satans veckor ska jag alltså försova mig, bära runt på en sju kilos gammdator och inte ha numret till någon förutom pappas arbetskamrater.
Det blir k-u-l
Pågrund av tegelstenen till telefon som jag har.
Min älsklingsbäbis är nämligen inlämnad,
så jag måste dras med det här skämtet till telefon.
I FYRA VECKOR!
Som inte ens har en snoozefunktion?
VILKEN JÄVLA TELEFON HAR INTE DET?
Så det är ju kul.
Jättekul.
Superskoj.
Helfestligt.
I fyra långa satans veckor ska jag alltså försova mig, bära runt på en sju kilos gammdator och inte ha numret till någon förutom pappas arbetskamrater.
Det blir k-u-l
Skyll dig själv, inget händer här
Ni vet såna där dagar när man bara vill lägga sig ner och Byebye life, hello evig vila?
En sån dag har jag idag.
Först och främst måste jag skriva en uppsats.
Inlämning imorgon.
1000 ord.
Bara det får väl vem som helst att vilja lämna w o.
Dessutom måste jag skriva spektaklet i helvetets påhitt till program,
wordpad.
Som inte ens har en fotnotsfunktion.
Eller ordräknare.
Eller grammatikkontroll.
Jag hatar den som uppfann wordpad.
En sån dag har jag idag.
Först och främst måste jag skriva en uppsats.
Inlämning imorgon.
1000 ord.
Bara det får väl vem som helst att vilja lämna w o.
Dessutom måste jag skriva spektaklet i helvetets påhitt till program,
wordpad.
Som inte ens har en fotnotsfunktion.
Eller ordräknare.
Eller grammatikkontroll.
Jag hatar den som uppfann wordpad.
Killing me softly with his song
Om jag hade varit Magnus Samuelsson så hade jag nog gjort en sån där babylissreklam idag.
Babyliss 2.0
"Alla SD:are är välkomna hem till mig, så kan vi prata om det"
Tills dess kan ni gräva ner er.
Babyliss 2.0
"Alla SD:are är välkomna hem till mig, så kan vi prata om det"
Tills dess kan ni gräva ner er.
Cause I'm a hard-working woman
Det är helt sjukt egentligen,
att jag får gå och rösta idag.
Jag, som inte ens kan starta torktumlaren.
Som inte ens vågar ta i en ostskiva.
Som aldrig ens har vågat smakat rå tomat.
Som aldrig städar sitt eget rum.
Som inte har lärt sig att dricka öl än.
Som inte kan betala grejer via internet.
Som inte kan äta kalla röror och såser,
som a l l a vuxna gillar.
Och som äter glass till middag när jag är ensam hemma.
Tänk att jag ska rösta.
Att jag får rösta.
Det är helt galet.
Vad är det för fel?
att jag får gå och rösta idag.
Jag, som inte ens kan starta torktumlaren.
Som inte ens vågar ta i en ostskiva.
Som aldrig ens har vågat smakat rå tomat.
Som aldrig städar sitt eget rum.
Som inte har lärt sig att dricka öl än.
Som inte kan betala grejer via internet.
Som inte kan äta kalla röror och såser,
som a l l a vuxna gillar.
Och som äter glass till middag när jag är ensam hemma.
Tänk att jag ska rösta.
Att jag får rösta.
Det är helt galet.
Vad är det för fel?
Monday, you can fall apart. Tuesday, Wednesday break my heart. Thursday, doesn't even care.
Tidigare idag, under en frågesport:
Thobias: Vad kallas en rysk astronaut?
Jessica: Vet inte.
Thobias: Det börjar på k...
Jessica: K... K... KATOLIKER!
Put on a poncho, played for mosquitos and drank 'til I was thirsty again
Följande är en smskonversation.
Mellan mig och IQ daggmask.
Daggmasken: Jag lånar en tröja, klädbrist.
Jag: Okej. Kan du ta med ett par träningsbyxor och ett linne till mig?
D: Ja.
Det går någon timme.
Vi snackar fortfarande sms.
J: Var har du kläderna?
D: Jag hittade inte byxorna.
J: Va? Men du sa ju att du skulle ta dem? Varför sa du inte det när du var hemma då?
D: Jag hade så bråttom.
J: Så jag ska träna utan byxor då?
D: Men bussen skulle ju gå om en minut! Jag tog ju linnet iallafall. Det är i skåpet.
Jahapp. Okej. Andas.
Jag lugnade ner mig.
Hon hade ju som sagt tagit med linnet.
Så, jag går för att hämta det satans linnet i hennes skåp när skolan har slutat.
Tomt.
J: Men var är linnet?
D: Du skulle ju hämta det?
J: Ja, jag är vid skåpet nu för att hämta det?
D: Jag trodde du skulle hämta det tidigare, så jag tog hem det.
Va?
Ursäkta?
Om jag vid något tillfälle i mitt liv skulle dräpa någon levande varelse,
så hade det varit då.
Mellan mig och IQ daggmask.
Daggmasken: Jag lånar en tröja, klädbrist.
Jag: Okej. Kan du ta med ett par träningsbyxor och ett linne till mig?
D: Ja.
Det går någon timme.
Vi snackar fortfarande sms.
J: Var har du kläderna?
D: Jag hittade inte byxorna.
J: Va? Men du sa ju att du skulle ta dem? Varför sa du inte det när du var hemma då?
D: Jag hade så bråttom.
J: Så jag ska träna utan byxor då?
D: Men bussen skulle ju gå om en minut! Jag tog ju linnet iallafall. Det är i skåpet.
Jahapp. Okej. Andas.
Jag lugnade ner mig.
Hon hade ju som sagt tagit med linnet.
Så, jag går för att hämta det satans linnet i hennes skåp när skolan har slutat.
Tomt.
J: Men var är linnet?
D: Du skulle ju hämta det?
J: Ja, jag är vid skåpet nu för att hämta det?
D: Jag trodde du skulle hämta det tidigare, så jag tog hem det.
Va?
Ursäkta?
Om jag vid något tillfälle i mitt liv skulle dräpa någon levande varelse,
så hade det varit då.
And nobody's gonna go to school today, she's gonna make them stay at home
Jag var på strålande humör framtills för ungefär 10 minuter sedan.
Då vände det.
Så nu tänker jag äta kolakakor och vara en bitterfitta hela kvällen.
Puss!
Då vände det.
Så nu tänker jag äta kolakakor och vara en bitterfitta hela kvällen.
Puss!
Varje liten sak som du gör, får mig att förstå att en vän som är så, är det finaste någon kan få
Jag kan knappt trycka ner tangenterna ordentligt.
Och jag skakar som en tok.
Jag och Ida har nämligen varit och tröttat ut musklerna på Energihuset.
Apropå träning, så kan jag passa på att berätta om när vi var på yoga förra veckan.
Två nybörjarfjollor som ska gå på yoga, man hör ju redan där att det kommer gå snett.
Hur som helst, det börjar hyfsat. Vi hänger med någorlunda, småfnittrar lite då och då,
men begår inga större synder.
Skönt.
Bra.
Över förväntan.
Och hon som pratar har den lenaste, försiktigaste röst jag har varit med om.
Som om hon druckit motsatsen till whiskey ungefär.
Hon viskar fram hur man ska andas och sträcka sig och gå och allt vad det var.
Jag lessnar efter cirkus 10 minuter.
Sedan ska man börja ta "två aktiva steg framåt".
Aktiva?
Vadå aktiva?
Det är ju bara två vanliga kliv liksom?
Ja, iallafall, passet fortsätter och harmonin fyller rummet.
Nästan.
Sedan ska vi lägga oss på rygg.
Med fötterna rakt upp och knäna böjda i 90 grader.
Som att man ska krysta ut en unge ungefär, fast lite hurtigare.
Vi börjar skratta.
Men kan behärska oss hyfsat,
vi är ju för tusan på yoga.
Sedan ska man ta tag i fötterna.
Och för någon med min vighet, går det sisådär.
Varenda rörelse får det att knaka och jag ångrar verkligen att jag inte varit mer för det här med stretching.
Vi skrattar ännu mer.
Och när vi ligger där, och kämpar emot skrattattacken som är på ingång,
så tjatar mjukisrösten där framme om att komma ihåg att andas.
Vilket är helt omöjligt.
Sedan ska vi pressa knäna ner i armhålorna.
Och bresa.
Och andas.
Och inte skratta.
Och sen ser man alla andra ligga med fötterna i luften och pressa på,
och allt är bara så komiskt att man vill dö.
Och garva sönder.
Men sedan, som pricken över i:et, säger lenisen:
- Och så andas vi lugnt och pressar lite till. (det gör alltså riktigt jävla ont nu!!!!!!) Den här ställningen kallas för "Det lyckliga barnet".
Då brast det för de två lyckliga barnen längst bak.
Och jag skakar som en tok.
Jag och Ida har nämligen varit och tröttat ut musklerna på Energihuset.
Apropå träning, så kan jag passa på att berätta om när vi var på yoga förra veckan.
Två nybörjarfjollor som ska gå på yoga, man hör ju redan där att det kommer gå snett.
Hur som helst, det börjar hyfsat. Vi hänger med någorlunda, småfnittrar lite då och då,
men begår inga större synder.
Skönt.
Bra.
Över förväntan.
Och hon som pratar har den lenaste, försiktigaste röst jag har varit med om.
Som om hon druckit motsatsen till whiskey ungefär.
Hon viskar fram hur man ska andas och sträcka sig och gå och allt vad det var.
Jag lessnar efter cirkus 10 minuter.
Sedan ska man börja ta "två aktiva steg framåt".
Aktiva?
Vadå aktiva?
Det är ju bara två vanliga kliv liksom?
Ja, iallafall, passet fortsätter och harmonin fyller rummet.
Nästan.
Sedan ska vi lägga oss på rygg.
Med fötterna rakt upp och knäna böjda i 90 grader.
Som att man ska krysta ut en unge ungefär, fast lite hurtigare.
Vi börjar skratta.
Men kan behärska oss hyfsat,
vi är ju för tusan på yoga.
Sedan ska man ta tag i fötterna.
Och för någon med min vighet, går det sisådär.
Varenda rörelse får det att knaka och jag ångrar verkligen att jag inte varit mer för det här med stretching.
Vi skrattar ännu mer.
Och när vi ligger där, och kämpar emot skrattattacken som är på ingång,
så tjatar mjukisrösten där framme om att komma ihåg att andas.
Vilket är helt omöjligt.
Sedan ska vi pressa knäna ner i armhålorna.
Och bresa.
Och andas.
Och inte skratta.
Och sen ser man alla andra ligga med fötterna i luften och pressa på,
och allt är bara så komiskt att man vill dö.
Och garva sönder.
Men sedan, som pricken över i:et, säger lenisen:
- Och så andas vi lugnt och pressar lite till. (det gör alltså riktigt jävla ont nu!!!!!!) Den här ställningen kallas för "Det lyckliga barnet".
Då brast det för de två lyckliga barnen längst bak.
Om jag någonsin skämts så är det ingenting i jämförelse med hur det är idag
Idag har jag varit med om en total lose-lose situation.
Lose för Mikaels föräldrar.
Och lose för mig.
Jättelose för mig.
Och jag kunde verkligen inte skämmas mer.
Anledningen?
Mina röda stringtrosor i deras vardagsrumssoffa.
Upphittade av dem.
Inte okej.
Lose för Mikaels föräldrar.
Och lose för mig.
Jättelose för mig.
Och jag kunde verkligen inte skämmas mer.
Anledningen?
Mina röda stringtrosor i deras vardagsrumssoffa.
Upphittade av dem.
Inte okej.
Snurra min jord igen, radion spelar vår sång
Okej. Så här är det.
Jag är inte världens finkänsligaste människa.
När det kommer till rapar och fisar och sånt.
Det är liksom.. Nej, det är inte jag.
Jag bryr mig inte.
Alltså, to make you understand,
så är det liksom på den nivån att så fort någon säger någonting om en högljudd prutt eller berättar om väääärsta brakaren, så vänder sig Mikael mot mig med den anklagande blicken och säger: Sandraaa!
Så, ni fattar.
Inte för att jag lider av det här. -Jag menar, isåfall hade jag väl kunnat hålla inne alla rapar och gaser i magen-
Men, det finns det kanske andra, omkring mig, som gör.
Förslagsvis min tokfina pojkvän.
Och vet ni, idag så läste jag att ifall man börjar äta lite åt LCHF-hållet så försvinner gaserna i magen.
Fattar ni?
Inga fjärtar.
Så, det här riktas till alla jag känner och framförallt till Mikael;
Vill ni få ett slut på det här,
så hinta med att byta ut mitt lördagsgodis mot lite bacon.
Jag kommer att fatta vinken!
Jag är inte världens finkänsligaste människa.
När det kommer till rapar och fisar och sånt.
Det är liksom.. Nej, det är inte jag.
Jag bryr mig inte.
Alltså, to make you understand,
så är det liksom på den nivån att så fort någon säger någonting om en högljudd prutt eller berättar om väääärsta brakaren, så vänder sig Mikael mot mig med den anklagande blicken och säger: Sandraaa!
Så, ni fattar.
Inte för att jag lider av det här. -Jag menar, isåfall hade jag väl kunnat hålla inne alla rapar och gaser i magen-
Men, det finns det kanske andra, omkring mig, som gör.
Förslagsvis min tokfina pojkvän.
Och vet ni, idag så läste jag att ifall man börjar äta lite åt LCHF-hållet så försvinner gaserna i magen.
Fattar ni?
Inga fjärtar.
Så, det här riktas till alla jag känner och framförallt till Mikael;
Vill ni få ett slut på det här,
så hinta med att byta ut mitt lördagsgodis mot lite bacon.
Jag kommer att fatta vinken!
Cry me a river
För att inte hänga ut någon människa så väljer jag att kalla de inblandade personerna här för A, B, C och D.
A ringer mig på fredagkväll. Eftersom att jag vet vad det gäller väljer jag att inte svara. Elakt och omoget, jag vet, men jag har verkligen så svårt att säga nej.
En halvtimme senare skickar B ett sms till Mikael och frågar om han är med mig. Eftersom att han är det så ringer B upp. Och jag pratar.
-Hej, du ska spela imorgon.
-Va? Nej, det ska jag väl inte?
-Jo, A sa det.
-Va? Men, jaha. Va? Nej, det kan jag inte göra.
-Jopp. Och om du inte vill så kan du ringa till A eller C.
Sagt och gjort, jag ringer till C.
-Hej, jag vill inte spela imorgon.
-Joho då.
-Nej. Jag känner verkligen inte för det.
-Det är bara att kugga upp!
-Snälla, jag vill verkligen inte. Jag har inte tränat på länge och dessutom har jag ju slutat?
-Men vänta, A vill prata med dig.
Jag får panik över att ingen lyssnar.
-Men nej, jag orkar inte. Jag vill ju i..
-Tjena! Match imorgon.
-Eum. Alltså nej, jag tror inte det. Jag känner mig verkligen inte sugen.
-Har det att göra med att du inte har tränat?
-Ja.. Nej... Jag vet inte. Bland annat kanske.
-Aa, okej. Men då vet jag. Vill du sitta på bänken då? (Överlycklig ton)
Jag suckar.
Jag dör.
Och önskar att jag kunnat bli förbannad.
-Alltså, jag känner mig inte så sugen på det heller...
-Nä okej.
Yes. Inget mer tjat.
Trodde jag.
På lördagmorgon ringer D.
-Hej! Jag hörde att du inte ville spela för att du trodde att man måste ha tränat?
Jag vill skrika.
NEJ. DET. ÄR. INTE. DÄRFÖR. JAG. VILL. BARA. INTE.
INGET. SUG. VILL. EJ!
Men, som den totalmes jag är, säger jag istället:
-Ja, jo. Eller nja.
-Men vi vill verkligen att du kommer.
-Aa fast jag vill nog inte.
-För vi har ju satt upp dig på laguppställningen. Från start liksom.
-Från start? Va? Jaha..
-Kommer du eller?
-Njae, alltså jag har egentligen saker inplanerade.
-Aa okej. Men det är ju 1,5 timme till matchstart så du kan väl fundera en stund och sedan höra av dig?
-Ja, jo. Det blir bra.
Innan jag hinner ringa upp igen så ringer C.
-Tjena, hur gör du?
Jag tar tre djupa andetag och tar mod till mig.
-Jag vill inte spela.
-Inte?
-Nej.
-Men vi har ju satt upp dig på laguppställningen?
-Jag har ju sagt nej?!
-Aa okej. Men vilken tid kommer du då?
Exakt VAD är det som är så svårt att tyda?
Vad?
Svar kan lämnas via post eller facebook.
Vinnande svar får en plats i startelvan säsongen ut.
-.-
A ringer mig på fredagkväll. Eftersom att jag vet vad det gäller väljer jag att inte svara. Elakt och omoget, jag vet, men jag har verkligen så svårt att säga nej.
En halvtimme senare skickar B ett sms till Mikael och frågar om han är med mig. Eftersom att han är det så ringer B upp. Och jag pratar.
-Hej, du ska spela imorgon.
-Va? Nej, det ska jag väl inte?
-Jo, A sa det.
-Va? Men, jaha. Va? Nej, det kan jag inte göra.
-Jopp. Och om du inte vill så kan du ringa till A eller C.
Sagt och gjort, jag ringer till C.
-Hej, jag vill inte spela imorgon.
-Joho då.
-Nej. Jag känner verkligen inte för det.
-Det är bara att kugga upp!
-Snälla, jag vill verkligen inte. Jag har inte tränat på länge och dessutom har jag ju slutat?
-Men vänta, A vill prata med dig.
Jag får panik över att ingen lyssnar.
-Men nej, jag orkar inte. Jag vill ju i..
-Tjena! Match imorgon.
-Eum. Alltså nej, jag tror inte det. Jag känner mig verkligen inte sugen.
-Har det att göra med att du inte har tränat?
-Ja.. Nej... Jag vet inte. Bland annat kanske.
-Aa, okej. Men då vet jag. Vill du sitta på bänken då? (Överlycklig ton)
Jag suckar.
Jag dör.
Och önskar att jag kunnat bli förbannad.
-Alltså, jag känner mig inte så sugen på det heller...
-Nä okej.
Yes. Inget mer tjat.
Trodde jag.
På lördagmorgon ringer D.
-Hej! Jag hörde att du inte ville spela för att du trodde att man måste ha tränat?
Jag vill skrika.
NEJ. DET. ÄR. INTE. DÄRFÖR. JAG. VILL. BARA. INTE.
INGET. SUG. VILL. EJ!
Men, som den totalmes jag är, säger jag istället:
-Ja, jo. Eller nja.
-Men vi vill verkligen att du kommer.
-Aa fast jag vill nog inte.
-För vi har ju satt upp dig på laguppställningen. Från start liksom.
-Från start? Va? Jaha..
-Kommer du eller?
-Njae, alltså jag har egentligen saker inplanerade.
-Aa okej. Men det är ju 1,5 timme till matchstart så du kan väl fundera en stund och sedan höra av dig?
-Ja, jo. Det blir bra.
Innan jag hinner ringa upp igen så ringer C.
-Tjena, hur gör du?
Jag tar tre djupa andetag och tar mod till mig.
-Jag vill inte spela.
-Inte?
-Nej.
-Men vi har ju satt upp dig på laguppställningen?
-Jag har ju sagt nej?!
-Aa okej. Men vilken tid kommer du då?
Exakt VAD är det som är så svårt att tyda?
Vad?
Svar kan lämnas via post eller facebook.
Vinnande svar får en plats i startelvan säsongen ut.
-.-
Confessions of a spaghetti
Det är inte det att jag inte har starka armar.
För det har jag ju.
Starka, muskliga, grova.
Noll gäddhäng.
Drömarmarna med andra ord.
Men idag, på skivstångspasset, så lyfte jag, Pippi 2.0, 15(!!!!!!)kg mindre än några av de äldsta tanterna.
15 kg!
Utan överdrift, utan skarvar.
15 kg.
15. 15. 15.
Jag fattar inte!
Mitt liv måste vara en lögn,
jag lever i självförnekelse.
15 kg svagare än gamla tanter.
Dö gäddhäng, dö.
För det har jag ju.
Starka, muskliga, grova.
Noll gäddhäng.
Drömarmarna med andra ord.
Men idag, på skivstångspasset, så lyfte jag, Pippi 2.0, 15(!!!!!!)kg mindre än några av de äldsta tanterna.
15 kg!
Utan överdrift, utan skarvar.
15 kg.
15. 15. 15.
Jag fattar inte!
Mitt liv måste vara en lögn,
jag lever i självförnekelse.
15 kg svagare än gamla tanter.
Dö gäddhäng, dö.
För stan är full av tanter och tragik
Antingen har jag gjort nånting riktigt snällt
eller så skojar gubben Gud med mig.
Fetskojar.
Asskämtar.
För först vinner jag flaggtävlingen på skolan. Hur coolt är det?
Sedan lottas jag till att få åka till Indonesien i förväg! Jag menar, inse vilken "förbränna" man hinner skaffa sig på fem dagar liksom?
Och sedan ringer en Petra och berättar att jag har fått jobb.
Jobb!
Jobb!
Det är liksom så galet.
Och lite för bra.
Och det känns som att en sånhär dag måste följas av nånting urkasst.
Så, jag antar att det blir ett satans helvete imorgon.
Att jag vaknar naken och flintskallig på Arktis. Eller nåt.
Det kan bli en upplevelse
eller så skojar gubben Gud med mig.
Fetskojar.
Asskämtar.
För först vinner jag flaggtävlingen på skolan. Hur coolt är det?
Sedan lottas jag till att få åka till Indonesien i förväg! Jag menar, inse vilken "förbränna" man hinner skaffa sig på fem dagar liksom?
Och sedan ringer en Petra och berättar att jag har fått jobb.
Jobb!
Jobb!
Det är liksom så galet.
Och lite för bra.
Och det känns som att en sånhär dag måste följas av nånting urkasst.
Så, jag antar att det blir ett satans helvete imorgon.
Att jag vaknar naken och flintskallig på Arktis. Eller nåt.
Det kan bli en upplevelse
I give you everything I have, the good, the bad.
Nöjd_tjej_92 hoppade just högt i soffan av ren lycka.
Över att hon har en essä mindre att skriva i sitt liv.
Sedan dog Skallepär, och hon började lipa istället.
Lipa som en galning.
Det kan svänga snabbt, som det heter.
Över att hon har en essä mindre att skriva i sitt liv.
Sedan dog Skallepär, och hon började lipa istället.
Lipa som en galning.
Det kan svänga snabbt, som det heter.
Smög på tå ner till sjön, för att få se dig bada naken
Exakt vad är det med mig som utstrålar "jag har piercat muttan"?
Vad?
Har jag den där typiska looken?
Det där stick-mig-med-nålar-mellan-benen-suget i blicken?
Va?
Jessica och Mattias var nämligen helt eniga i den frågan idag.
(och då är det ytterst sällsynt att de är eniga om något)
Det är liksom så typiskt mig.
Nånting som jag skulle kunna göra bara för kul.
99% säkert att jag bergis har gjort det.
Det känns liksom som min grej.
Jag ville gråta,
vad har jag gjort för fel?
Vad?
Har jag den där typiska looken?
Det där stick-mig-med-nålar-mellan-benen-suget i blicken?
Va?
Jessica och Mattias var nämligen helt eniga i den frågan idag.
(och då är det ytterst sällsynt att de är eniga om något)
Det är liksom så typiskt mig.
Nånting som jag skulle kunna göra bara för kul.
99% säkert att jag bergis har gjort det.
Det känns liksom som min grej.
Jag ville gråta,
vad har jag gjort för fel?
Man övar sig och långsamt blir man bättre på att se
Dubbelmoralen fick just ett nytt ansikte.
Mamma fick frispel över att vi aldrig plockar undan.
Sedan lämnade hon ett bananskal i soffan och åkte på Friskis.
Mamma fick frispel över att vi aldrig plockar undan.
Sedan lämnade hon ett bananskal i soffan och åkte på Friskis.
Men du, om någon, borde förstå att man inte gör såhär emot mig
Med förfinade ord, så håller min farmor igen på konverserandet i stora sällskap.
Med andra, mer verklighetsrelaterade, ord så är hon socialt handikappad.
Verkligen.
Tyst som en mus.
Vill aldrig ha fika.
Bara kaffe. Svart.
Inget annat.
Och idag fyllde Mattias år, och som vanligt kom släkten. Inklusive farmor.
- Vill du ha något?
- Nej.
- Inte ens en liten tårtbit?
- Nej tack.
Allt var som det brukade vara, med andra ord.
Inget konstigt med det liksom.
Men sedan kom chocken:
- Men kaffe vill du väl ha? (EFTERSOM DET ÄR DET ENDA DU TAR EMOT, TRÅKTANT!!!)
- Nej, jag dricker bara kaffe på morgonen nuförtiden.
Med andra, mer verklighetsrelaterade, ord så är hon socialt handikappad.
Verkligen.
Tyst som en mus.
Vill aldrig ha fika.
Bara kaffe. Svart.
Inget annat.
Och idag fyllde Mattias år, och som vanligt kom släkten. Inklusive farmor.
- Vill du ha något?
- Nej.
- Inte ens en liten tårtbit?
- Nej tack.
Allt var som det brukade vara, med andra ord.
Inget konstigt med det liksom.
Men sedan kom chocken:
- Men kaffe vill du väl ha? (EFTERSOM DET ÄR DET ENDA DU TAR EMOT, TRÅKTANT!!!)
- Nej, jag dricker bara kaffe på morgonen nuförtiden.
Jag skulle ge dig allting du pekar på. Men bara när du inte hör, vågar jag säga så.
Jag har solokväll ikväll.
Ingen Mikael, inget mys.
Bara jag och chipsen.
Så, jag tänkte att jag skulle se en film,
för att tänka på nånting annat än Mikaelabstinensen.
Nånting som inte var det minsta mysigt eller pluttigulligt.
A non-love movie liksom.
Så jag tänkte att Wallander, det blir ju perfekt.
Ingen kärlek, inget mys.
Bara en bitter polis och några mördare.
Så jag tände lite ljus, hämtade de obligatoriska chipsen och öste upp glass.
Filmen börjar.
Med
Flirtning.
Grovhångel.
Efter sex-mys.
?
Ville grina.
Gick därifrån efter cirkus 7 minuter.
Helvete.
Ingen Mikael, inget mys.
Bara jag och chipsen.
Så, jag tänkte att jag skulle se en film,
för att tänka på nånting annat än Mikaelabstinensen.
Nånting som inte var det minsta mysigt eller pluttigulligt.
A non-love movie liksom.
Så jag tänkte att Wallander, det blir ju perfekt.
Ingen kärlek, inget mys.
Bara en bitter polis och några mördare.
Så jag tände lite ljus, hämtade de obligatoriska chipsen och öste upp glass.
Filmen börjar.
Med
Flirtning.
Grovhångel.
Efter sex-mys.
?
Ville grina.
Gick därifrån efter cirkus 7 minuter.
Helvete.
Om en vän kan viska och ett löfte brista, går jag hellre hem
Det här kan vara det pinsammaste jag har varit med om.
Pappa hämtar mig hemma hos Mikael. I stan svänger han vänster upp mot Folkan, och jag får genast dåliga vibbar. Eftersom att han pratar i telefon så kan jag liksom inte fråga heller,
utan sitter bara som ett frågetecken bredvid.
Jag hör hur han frågar om vägnamn och färg på tegel.
Och vad hon har för bil.
Och vilken position hon eventuellt ska ha på söndag.
Jag dör.
Dör.
Dör.
Fetdör.
Han ska alltså åka hem till en spelare och prata fotboll.
Hem.
Till en spelare.
På lördag kväll.
För att hon inte svarar i mobilen.
Vem gör så?
Vem?
Vem?
Jag hukar ner mig i sätet medans han går ur bilen.
Skäms ihjäl.
Ber till Gud att hon inte är hemma.
Ber ber ber.
Gud är god den här gången, hon öppnar inte.
Jag kunde inte vara mer tacksam.
Pappa hämtar mig hemma hos Mikael. I stan svänger han vänster upp mot Folkan, och jag får genast dåliga vibbar. Eftersom att han pratar i telefon så kan jag liksom inte fråga heller,
utan sitter bara som ett frågetecken bredvid.
Jag hör hur han frågar om vägnamn och färg på tegel.
Och vad hon har för bil.
Och vilken position hon eventuellt ska ha på söndag.
Jag dör.
Dör.
Dör.
Fetdör.
Han ska alltså åka hem till en spelare och prata fotboll.
Hem.
Till en spelare.
På lördag kväll.
För att hon inte svarar i mobilen.
Vem gör så?
Vem?
Vem?
Jag hukar ner mig i sätet medans han går ur bilen.
Skäms ihjäl.
Ber till Gud att hon inte är hemma.
Ber ber ber.
Gud är god den här gången, hon öppnar inte.
Jag kunde inte vara mer tacksam.
I ett iskallt Ikealand
Jag ville skrika igår när jag hämtade posten.
Dö.
Slå någon.
Släppa Giddens på fötterna.
För jag blev så arg. Arg arg arg.
Och jag fattar inte,
hur kan ett parti som Sverige-jävla-demokraterna ens kunna finnas? Hur kan det finnas underlag för att bilda ett sånt parti? Och varför i helvete ska ni skicka ut brev för?
Jag vill inte veta om era idiotiska tankar.
Jag vill inte höra era rasistiska påhopp.
Jag hatar er.
Dö.
Slå någon.
Släppa Giddens på fötterna.
För jag blev så arg. Arg arg arg.
Och jag fattar inte,
hur kan ett parti som Sverige-jävla-demokraterna ens kunna finnas? Hur kan det finnas underlag för att bilda ett sånt parti? Och varför i helvete ska ni skicka ut brev för?
Jag vill inte veta om era idiotiska tankar.
Jag vill inte höra era rasistiska påhopp.
Jag hatar er.
My working week and my Sunday rest
Och ja, anledningen då.
Till att jag bloggar liksom.
Det är ju det att.. Jag gillar det ju.
Innerst inne.
Och dessutom så, det här med av-och-påförhållanden är inget för mig.
För oss.
Det funkar liksom inte i längden.
Så, jag och bloggen har bestämt oss för att vara på nu.
Gnistan är tillbaka.
Till att jag bloggar liksom.
Det är ju det att.. Jag gillar det ju.
Innerst inne.
Och dessutom så, det här med av-och-påförhållanden är inget för mig.
För oss.
Det funkar liksom inte i längden.
Så, jag och bloggen har bestämt oss för att vara på nu.
Gnistan är tillbaka.
Long time no see
Blogga?
Jag?
Vadå?
Va?
Ja!
Eller va?
Ja!
Ja!
Ja!
Jag bloggar.
Igen.
Hej!
Jag?
Vadå?
Va?
Ja!
Eller va?
Ja!
Ja!
Ja!
Jag bloggar.
Igen.
Hej!
