A BOAT TRIP AT LONGROUDDEN
Jag, Ida och Idas familj sitter vid matbordet.
Ida: Jag och Sandra tänkte ta en tur med båten efter middan.
Idas pappa: Jaha okej.. men vet du hur man kör då?
Ida: Ja, det är klart jag vet!
Idas mamma: Så du kan hantera båten och sådär?
Ida: Men ja! Jag är ju för fasen uppvuxen med båtar!
Så ja, jag och Ida strosar ner till vattnet.
Ida: Alltså det är ju tur att du också kan litegrann om båtar, då kan jag ju bara fråga dig.
Sandra: Eh, jag kan faktiskt ingenting alls om dom..
Tystnad.
Några minuter senare sitter vi i båten och får inte igång den. Självklart har vi publik i form av en gubbe uppe på stranden. När han lessnar på att stå och titta så hämtar han en stol.
Och sen sitter där och glor på oss som om vi vore nån satans lördagsunderhållning.
Efter två samtal till Idas pappa får vi iallafall igång båten.
Det går sakta.
Väldigt sakta.
Och motorn låter som om den håller på att varva sönder.
Men eftersom att vi ju faktiskt fick igång den tillslut så vill vi ju liksom inte åka in igen.
Så vi åker vidare.
Väldigt sakta.
Och motorn låter väldigt konstigt.
Och vi svär.
Och skrattar.
Och tror att vi nog har lyckats pajja den på något sätt.
Efter en timmes puttrande och 4-5 samtal till Idas pappa samt ett till hennes lillebror så inser vi att vi faktiskt inte har gjort nånting fel,
det måste vara båten det är fel på!
Så vi åker in till klipporna igen där Idas pappa sitter för att visa att vi gör rätt och att det är båten som gör fel.
När vi kommit så nära att vi kan ropa till honom så säger Ida: Titta hur det låter. Vi gör inget fel!
Idas pappa: Men.. har ni provat att sänka ner motorn i vattnet då?
he-he.
Oj.
efter den lilla justeringen så gick det konstigt nog mycket snabbare..
Ida: Jag och Sandra tänkte ta en tur med båten efter middan.
Idas pappa: Jaha okej.. men vet du hur man kör då?
Ida: Ja, det är klart jag vet!
Idas mamma: Så du kan hantera båten och sådär?
Ida: Men ja! Jag är ju för fasen uppvuxen med båtar!
Så ja, jag och Ida strosar ner till vattnet.
Ida: Alltså det är ju tur att du också kan litegrann om båtar, då kan jag ju bara fråga dig.
Sandra: Eh, jag kan faktiskt ingenting alls om dom..
Tystnad.
Några minuter senare sitter vi i båten och får inte igång den. Självklart har vi publik i form av en gubbe uppe på stranden. När han lessnar på att stå och titta så hämtar han en stol.
Och sen sitter där och glor på oss som om vi vore nån satans lördagsunderhållning.
Efter två samtal till Idas pappa får vi iallafall igång båten.
Det går sakta.
Väldigt sakta.
Och motorn låter som om den håller på att varva sönder.
Men eftersom att vi ju faktiskt fick igång den tillslut så vill vi ju liksom inte åka in igen.
Så vi åker vidare.
Väldigt sakta.
Och motorn låter väldigt konstigt.
Och vi svär.
Och skrattar.
Och tror att vi nog har lyckats pajja den på något sätt.
Efter en timmes puttrande och 4-5 samtal till Idas pappa samt ett till hennes lillebror så inser vi att vi faktiskt inte har gjort nånting fel,
det måste vara båten det är fel på!
Så vi åker in till klipporna igen där Idas pappa sitter för att visa att vi gör rätt och att det är båten som gör fel.
När vi kommit så nära att vi kan ropa till honom så säger Ida: Titta hur det låter. Vi gör inget fel!
Idas pappa: Men.. har ni provat att sänka ner motorn i vattnet då?
he-he.
Oj.
efter den lilla justeringen så gick det konstigt nog mycket snabbare..
grina lipa böla
Jag skulle inte säga att jag är arg.
Inte förbannad.
Sur då? Njae.
För nä, det är liksom inte surhet eller ilska jag känner.
Inte vrede eller irritation heller.
Jag är mer... at the bottom liksom.
Totalförstörd.
Och jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här på ett icke -"tyck synd om mig, jag är ett tragiskt emo"- sätt
men jag är så /#$£¤)"=&¤/%"@ nu.
Och det här är till dig, satans ryggjävel:
I våras hatade jag dig.
Jag trodde verkligen att du hade bättrat dig nu,
att vi kanske kunde få en fin relation trots allt.
Men icke.
Du har inte förändrat dig.
Du är lika cp som förut.
Faktum är att jag faktiskt hatar dig ännu mer nu.
Du förstör mitt liv,
hoppas du har det kul där bak.
Inte förbannad.
Sur då? Njae.
För nä, det är liksom inte surhet eller ilska jag känner.
Inte vrede eller irritation heller.
Jag är mer... at the bottom liksom.
Totalförstörd.
Och jag vet inte riktigt hur jag ska säga det här på ett icke -"tyck synd om mig, jag är ett tragiskt emo"- sätt
men jag är så /#$£¤)"=&¤/%"@ nu.
Och det här är till dig, satans ryggjävel:
I våras hatade jag dig.
Jag trodde verkligen att du hade bättrat dig nu,
att vi kanske kunde få en fin relation trots allt.
Men icke.
Du har inte förändrat dig.
Du är lika cp som förut.
Faktum är att jag faktiskt hatar dig ännu mer nu.
Du förstör mitt liv,
hoppas du har det kul där bak.
Puttom
Ida har lurat i mig att jag skulle utgöra en utmärkt golfspelare,
att golf liksom är min grej.
Av någon anledning trodde jag på henne så nu ska vi iväg och spela imorgon.
Jag känner på mig att det kommer bli något av ett misslyckande.
Kanske rent utav en katastrof.
Lat
Jag är så less på att leka städtant nu.
Jag sover, äter, jobbar.
Sover, äter, jobbar.
Och pratar med Svettgubben förstås.
Idag pratade jag faktiskt med en annan gubbe också,
jättetrevlig och helknäpp.
Han tyckte att jag skulle slarva igenom jobbet så mycket som möjligt så att jag fick vara ledig längre.
Sen kunde jag ju, tyckte han, sitta i fikarummet istället för att städa. Ingen märkte ju ändå nånting..
Han var lite halvrolig faktiskt. Jag undrar om han insåg att det faktiskt är hans kontor jag städar.
15 juli
Idag har inte (big surprice) varit en av mina vuxna dagar.
Jag ska nämligen spendera kvällen (som förmodligen kommer vara slut vid 22 då jag kommer slockna i soffan) helt ensam i huset och jag har redan hunnit med att hoppa i mamma&pappas säng,
titta på disney channel (två gånger..)
och äta varma mackor och glass till middag.
Inte illa.
Måndag
Apropå skyltar, Svettgubbens skylt på kontorsdörren (Varning för höga ljud, hörselskydd bör användas) skulle behöva en makeover.
2.0 versionen skulle kunna lyda Varning för starka lukter, gasmask bör användas.
Alternativt, För en plågsam död, öppna dörren och ta ett djupt andetag.
Torsdag
Om jag var butikschef för Willys i Övik så skulle jag byta ut "Vi har aldrig varit på Kick off på Hawaii, det syns på våra prislappar"-skylten mot en "Vi vägrar betala för tillräcklig städning, det syns på våra prislappar"-skylt.
Det är nämligen omöjligt att hinna med allt som ska göras där på 1,5 timme.
Det går liksom inte.
Och när folket som städar där har bett om en halvtimme extra så stenvägrar dom.
Nix.
Nope.
Never.
Varför?
Jag menar, hur mycket pengar kan det röra sig om?
Några hundra?
Höj priset på mjukosten 10 öre så har ni kanske råd med en ren butik,
jävla snåljåpar.
Det är nämligen omöjligt att hinna med allt som ska göras där på 1,5 timme.
Det går liksom inte.
Och när folket som städar där har bett om en halvtimme extra så stenvägrar dom.
Nix.
Nope.
Never.
Varför?
Jag menar, hur mycket pengar kan det röra sig om?
Några hundra?
Höj priset på mjukosten 10 öre så har ni kanske råd med en ren butik,
jävla snåljåpar.
Mördaronsdag
När jag blir gammal och ser tillbaka på mitt liv, så hoppas jag för mitt eget bästa att jag har förträngt den här dagen.
Raderat ut den.
För om jag hade haft ett fack nånstans där jag stoppade alla "jag-tycker-verkligen-synd-om-mig-själv-dagar", så skulle idag definitivt ligga överst.
Så illa är det.
Den underbara dagen startade 05.00 då väckarklockan ringde - fem timmars sömn.
I med frukost och ut på cykeln. Självklart var det punktering, så jag fick ta pappas (som inte heller hade någon luft och dessutom är alldeles för stor, vilket gör att jag inte når ner till pedalerna utan att liksom pendla från sida till sida). Dessutom ösregnade det.
Blöt som en använd fotbollsstrumpa och trött som ett as kom jag till Willys och började städa. Vid halv åtta var jag klar, så då åkte regnkläderna på än en gång. Ut i regnet igen och iväg till Holmen.
Ännu blötare och ännu tröttare började jag min städning där - hallelujah! Just idag skulle bottenvåningen städas grundligt. Bottenvåningen innebär Svettgubben som i sin tur innebär döden för alla människor med fungerande luktsinne. Självklart satt han på sitt kontor (alla normala, duschade människor har semester där) så jag fick snällt damma och sopa hans kontor medans frukosten var skrämmande nära att lämna min kropp.
Efter ytterligare sex timmar var jag klar och fick cykla hem. På med regnkläderna igen och ut på cykeln för tredje gången. Skillanden mot dagens tidigare cykelturer var att
jag var vrålhungrig (och jag blir som en treåring när jag inte får mat)
och det hade börjat blåsa - motvind.
Istället för att börja lipa där och då, så började jag ta mig hemåt. Jag fick trampa järnet i nedförsbackarna för att ens komma framåt, underbart. Uppförsbackarna ska vi inte ens prata om..
En sur, hungrig, trött, dyngblöt cyklist på för stor cykel med punktering som cyklar i motvind med för stora regnkläder som gör att hon knappt rör sig framåt. Succé!
Dessutom höll en långtradare i stan på att avsluta mitt liv.
Dagen imorgon ser likadan ut.
Och fredagen.
LJUVA LIV!
Raderat ut den.
För om jag hade haft ett fack nånstans där jag stoppade alla "jag-tycker-verkligen-synd-om-mig-själv-dagar", så skulle idag definitivt ligga överst.
Så illa är det.
Den underbara dagen startade 05.00 då väckarklockan ringde - fem timmars sömn.
I med frukost och ut på cykeln. Självklart var det punktering, så jag fick ta pappas (som inte heller hade någon luft och dessutom är alldeles för stor, vilket gör att jag inte når ner till pedalerna utan att liksom pendla från sida till sida). Dessutom ösregnade det.
Blöt som en använd fotbollsstrumpa och trött som ett as kom jag till Willys och började städa. Vid halv åtta var jag klar, så då åkte regnkläderna på än en gång. Ut i regnet igen och iväg till Holmen.
Ännu blötare och ännu tröttare började jag min städning där - hallelujah! Just idag skulle bottenvåningen städas grundligt. Bottenvåningen innebär Svettgubben som i sin tur innebär döden för alla människor med fungerande luktsinne. Självklart satt han på sitt kontor (alla normala, duschade människor har semester där) så jag fick snällt damma och sopa hans kontor medans frukosten var skrämmande nära att lämna min kropp.
Efter ytterligare sex timmar var jag klar och fick cykla hem. På med regnkläderna igen och ut på cykeln för tredje gången. Skillanden mot dagens tidigare cykelturer var att
jag var vrålhungrig (och jag blir som en treåring när jag inte får mat)
och det hade börjat blåsa - motvind.
Istället för att börja lipa där och då, så började jag ta mig hemåt. Jag fick trampa järnet i nedförsbackarna för att ens komma framåt, underbart. Uppförsbackarna ska vi inte ens prata om..
En sur, hungrig, trött, dyngblöt cyklist på för stor cykel med punktering som cyklar i motvind med för stora regnkläder som gör att hon knappt rör sig framåt. Succé!
Dessutom höll en långtradare i stan på att avsluta mitt liv.
Dagen imorgon ser likadan ut.
Och fredagen.
LJUVA LIV!
<3
Det är helt sjukt egentligen,
att jag är såhär kär.
Att det går att vara så kär.
Helt galet, tokigt megasåld på en människa.
För älskling, du är så fin.
Du är så otroligt galet fin
och med dig är jag världens gladaste.
Underbara, underbara Mikael
Jag älskar allt med dig!
att jag är såhär kär.
Att det går att vara så kär.
Helt galet, tokigt megasåld på en människa.
För älskling, du är så fin.
Du är så otroligt galet fin
och med dig är jag världens gladaste.
Underbara, underbara Mikael
Jag älskar allt med dig!
hallelujah
Åh vad jag längtar tills imorgon!
Äntligen börjar jag jobba.
Upp sex, ut på cykeln och iväg och städa.
Fem veckor.
Jag längtar.
Ledighet är överskattat.
Jobb och tidiga morgnar är grejen.
Äntligen börjar jag jobba.
Upp sex, ut på cykeln och iväg och städa.
Fem veckor.
Jag längtar.
Ledighet är överskattat.
Jobb och tidiga morgnar är grejen.
GATUFESTEN
Toppenhelg med toppenfolk.
Hatten av, tack och bock!
TREVLIGA EXPEDITER!
Ibland önskar jag verkligen att jag var lite coolare.
Modigare liksom.
Idag var en sån dag, när jag skulle behövt lite mer stake.
Grejen är den att jag har letat överallt efter ett speciellt linne.
Jag vet precis hur det ser ut och det är liksom ingenting jättesensationellt och ovanligt, utan ett helt vanligt (trodde jag) linne.
Självklart hittade jag inget...
Tills jag kom till H&M! Där hängde det.
Tyvärr fanns det bara i en lilagrå äckelfärg, så lyckan över mitt nyfunna linne avtog lite.
Då kom jag på att jag ju faktiskt kunde fråga damen i kassan om det möjligtvis fanns ett likadant i någon annan färg.
Så det gjorde jag.
Det fick jag tydligen inte göra.
Det passade sig uppenbarligen inte.
Hon blev nämligen skitsur.
Förbannad.
Jag hann inte ens ställa frågan klart innan hon började sucka och titta på mig som om jag var dum i huvet.
med ett tyst nähä okej, förlåt.. men tack ändå gick jag därifrån.
helvete vad jag ångrar mig.
Varför sa JAG förlåt när det uppenbarligen var HON som hade glömt att ta sin klimakteriemedicin?
VA?
Och vad tänker jag när jag tackar för hjälpen?
jises vilken mes jag måste ha framstått som :(
Modigare liksom.
Idag var en sån dag, när jag skulle behövt lite mer stake.
Grejen är den att jag har letat överallt efter ett speciellt linne.
Jag vet precis hur det ser ut och det är liksom ingenting jättesensationellt och ovanligt, utan ett helt vanligt (trodde jag) linne.
Självklart hittade jag inget...
Tills jag kom till H&M! Där hängde det.
Tyvärr fanns det bara i en lilagrå äckelfärg, så lyckan över mitt nyfunna linne avtog lite.
Då kom jag på att jag ju faktiskt kunde fråga damen i kassan om det möjligtvis fanns ett likadant i någon annan färg.
Så det gjorde jag.
Det fick jag tydligen inte göra.
Det passade sig uppenbarligen inte.
Hon blev nämligen skitsur.
Förbannad.
Jag hann inte ens ställa frågan klart innan hon började sucka och titta på mig som om jag var dum i huvet.
med ett tyst nähä okej, förlåt.. men tack ändå gick jag därifrån.
helvete vad jag ångrar mig.
Varför sa JAG förlåt när det uppenbarligen var HON som hade glömt att ta sin klimakteriemedicin?
VA?
Och vad tänker jag när jag tackar för hjälpen?
jises vilken mes jag måste ha framstått som :(
RIX FM festival
Igår på hamnfesten såg vi världens coolaste slash fulaste tant.
Dansandes, åmandes, hoppandes, klappandes, gungandes till Hungry eyes.
Hade det varit min mamma (mormor?) så hade jag nog övervägt att skjuta henne.
No 1 in updating
Vad otroligt megaduktigt superbra jag har varit på att skriva.
Hursomhelst, allt är toppen
Underbart
5/5 toasters
Kanonkul
och förutom att jag ska upp sex på måndag så kan man nog säga att I AM LIVING THE DREAM
Vilken tur att jag tog mig för att uppdatera nånting här,
känner att jag fick många viktiga saker sagda.
Hursomhelst, allt är toppen
Underbart
5/5 toasters
Kanonkul
och förutom att jag ska upp sex på måndag så kan man nog säga att I AM LIVING THE DREAM
Vilken tur att jag tog mig för att uppdatera nånting här,
känner att jag fick många viktiga saker sagda.
JOBBELIJOBB
På torsdag ska jag på arbetsmöte.
ARBETSMÖTE!
Haha, det är inte bara slående likt ett skämt,
det är slående likt ett skämt som ger vuxenpoäng.
Tro vad jag ska ta på mig för kläder när jag ska ut på mitt vuxna uppdrag där jag ska konversera och samtala om mina framtida arbetsvillkor.
Jag menar, man måste ju briljera.
Jag har iförsig min egenkomponerade vits om Monalisa att dra till med om det krisar.
Den brukar vara populär........(.................................)
Som ni märker så ser jag mig själv som en ytterst vuxen kvinna.
ARBETSMÖTE!
Haha, det är inte bara slående likt ett skämt,
det är slående likt ett skämt som ger vuxenpoäng.
Tro vad jag ska ta på mig för kläder när jag ska ut på mitt vuxna uppdrag där jag ska konversera och samtala om mina framtida arbetsvillkor.
Jag menar, man måste ju briljera.
Jag har iförsig min egenkomponerade vits om Monalisa att dra till med om det krisar.
Den brukar vara populär........(.................................)
Som ni märker så ser jag mig själv som en ytterst vuxen kvinna.
:D
Ida Kristina Carlsson (aKa Iduluttan "a man's gotta do what a man's gotta do" Yellow) kommer hem på onsdag.
jag ska krama ihjäl henne.
och skvallra ihjäl henne.
och skratta ganska mycket..
och troligtvis lipa lika mycket.
alltså inser ni?
Världens bästa kvinna kommer hem på onsdag och jag har första tjing!
hallelujah!
jag ska krama ihjäl henne.
och skvallra ihjäl henne.
och skratta ganska mycket..
och troligtvis lipa lika mycket.
alltså inser ni?
Världens bästa kvinna kommer hem på onsdag och jag har första tjing!
hallelujah!
Idag är det måndag
Jag har inte skrivit nånting alls här på flera dagar,
och ändå så har jag ingen fantasi alls.
Förlåt.
Mitt nyttiga liv går rätt så bra förresten.
Det är fyra dagar kvar framtill fredag.
OCH jag har genomfört en hel fotbollsträning idag!
För första gången på.. hur länge då?
Länge.
Ganska mycket jätteroligt.
Si si.
Så mycket jätteroligt att jag frivilligt dubblade löpningen på uppvärmningen när det fattades folk.
Då är det roligt.
Satans roligt.
....
fast, sista sockerdagen
får man ändå käka chips då??
ja..?
eller
Nä, det får man nog inte.
Beach 09
Beach 09
Beach 09
Det här är dömt att misslyckas.
får man ändå käka chips då??
ja..?
eller
Nä, det får man nog inte.
Beach 09
Beach 09
Beach 09
Det här är dömt att misslyckas.
IDAG BLIR SISTA SOCKERDAGEN PÅ 6 DAGAR!
Midsommarafton till ära tänkte jag slå på stort och dra till med ett midsommarlöfte.
Jag ska sluta äta godis och onyttiga saker.
iallafall framtill nästa helg.
Nedtryckande kritik och opeppande kommentarer undanbedes å det bestämdaste!!!!
Jag ska sluta äta godis och onyttiga saker.
iallafall framtill nästa helg.
Nedtryckande kritik och opeppande kommentarer undanbedes å det bestämdaste!!!!
MIKAEL!
Nu är det alltså tänkt att jag inte ska få en endaste liten skymt av den här mannen förrän på söndag.
Jag har många jobbiga timmar framför mig, kära vänner.
