sandra

Nämen fy, sådär kan man ju inte skriva heller.
Jag tar tillbaka det jag skrev i det förra inlägget, det dåliga samvetet tog över.
Förlåt, det ska inte hända igen.

Det är lite coolt att Svensk Damfotboll har gjort ett reportage om oss.
Sen är det lite festligt att dom har lagt in en helsidasbild ifrån 2007 med,
men det roligaste med hela artikeln upptäckte jag för kanske en halvtimme sen.
Jag har skrattat sen dess.
Såhär står det:
"De sista sex, sju matcherna gav vi jättetalangen och målvakten Rebecka Westerlund, 15, chansen att spela. Vi tog upp henne ifrån F15-laget där hon var bland de allra bästa totalt sett. Hon är föreningens klart bästa på sin post - herrlaget inräknat."

Åh vad jag önskar att Sävis läser det där.
Om han kan läsa.

(för er oinsatta kan jag meddela att Sävis är herrlagets enastående, eminenta, topptrimmade målis.)

Åh vad jag skulle kunna göra vad som helst för snillet som uppfann kaffemaskinerna.
Alltså jises vilket geni det måste ha varit. Helt galet!
Jag menar tänk hur häftiga dom är, egentligen. En och samma maskin kan mala bönor, värma upp vatten, skumma mjölk och brygga kaffe.
Och lysa. Med både en blå och en röd lampa.

Alltså ja, hatten av för kaffemaskinsuppfinnaren.

Svenskatalet är bortgjort och jag är så nöjd.
Och lättad.
Mest lättad.

egentligen är jag väl inte alls så särskilt nöjd, för det blev inte som jag ville att det skulle bli. Sen var jag nog rödare än Johannas hus i ansiktet med,
men visst låter det bra? Att jag är nöjd.
så jag låter det stå så.
Jag är nöjd och lättad och jag ska aldrig mer hålla ett satans tal.

Två muntliga redovisningar på samma dag är två redovisningar för mycket.
Onsdag kommer inte bli en bra dag..

Varför försöker man ens sig på att sy när man inte kan?
Känns det som en bra idé att sy upp ett par värmebyxor när man redan innan vet att det kommer bli döden för dom stackars byxorna?
Antagligen.

Om jag någonsin påstått att jag är en duktig sömmerska så tar jag tillbaka det.
Det kommer inte hända igen.

Upplysningstiden kan ta sig nånstans.
Samerna med.

Om jag blir historielärare någon gång så ska jag aldrig någonsin tvinga mina elever att läsa om samer.
Eller Ostindiska kompaniet.
Eller Gustav III.

Jag satt och kikade igenom en massa bloggar. Tillslut kom jag fram till en tjej som hade skrivit ner vilka kändisar som hade födelsedag samtidigt som henne. Det var typ Sandra Bullock, Mick Jagger, Kate Beckinsale och.. ja, ni fattar. Det var hursomhelst ganska coola namn.
Sedan fick jag en snilleblixt, jag skulle också kolla om det var några namn att skryta om som fyller år samtidigt som mig. Så ja, det gjorde jag (TYVÄRR)..

det är verkligen med tårar i ögonen jag säger det här,
jag hittade EN människa!
En endaste ynka människa:

Usama Bin Ladin :(

Det är någon kaninvarelse som har klätt ut sig till jessica.
Det enda kaninen gör är att käka sallad.
Hela tiden.
sallad sallad sallad sallad.

Om någon har sett min Jessica (som gillar att baka cheesecake med mig<3) så kan ni väl lämna tillbaka henne.

Nästa vecka ska vi stå framför klassen och berätta om nånting som gör oss förbannade.
och nej, det räcker inte med en tiosekundershistoria om att "jag blir arg när bussen är sen och det är snöstorm ute"
utan det ska vara ett anförande på flera minuter.
Jag skakar redan i knäna..
 det här kommer gå åt tjoppastjoppas.

1. Jag har ingen aning om vad jag ska prata om (att kaffemaskinen är på service har jag redan övervägt)
2. Jag kommer stå och fnissa som en sjuåring hälften av tiden och ingen kommer på allvar tro att jag verkligen blir arg av det jag pratar om.
3. Jag kommer skifta mellan grönt-rött-rosa-vitt (väldans stämningsfullt vill jag lova)
jag kanske skulle fundera på att köpa en matchande julgransbelysning att blinka i takt med :(

men annars så!

Nu har Johanna bara sisådär tolv timmar och fyrtio minuter på sig att presentera sig som 16åring.

Njut min vän, njut!

-Det är nån i skogen!
-Va? Nej, det är det nog inte..
-Jo, men lyssna då!
-.. aaaah! Det ÄR nån i skogen.
-Jag sa ju det.
-Det är säkert en björn. Vi springer!

10 minuter senare:
-Tänk vad läskigt att det är en som har mördats här!
-Vadå mördats? Precis här?
-Jaa? det var väl några år sen och..
-Okej, tyst! Jag vill inte höra mer, nu fortsätter vi bara gå..
-Ok..
-Förresten så var det säkert nån kaxig gymmänniska som hade retat upp en surgubbe med aggressionsproblem som mördade han.
-Nej, det var faktiskt en tjej.

Nattliga promenader med Johanna är alltid trevligt.

den som lyckas hitta den välgömda ironin i den sista meningen vinner en övik-runt-cruising med Johanna.
Grattis!