sandra

Alltså, hela den här dagen har varit ett stort skämt.
Ett stort dåligt skämt.
För det första, högskoleprovet.
Fy. Fan.
Inte kul.
Inte bra.
Inte nämnvärt.
Inte okej.
Sedan åkte vi för att beställa lunch.
Klockan ett.
Provstart igen klockan två.
Lagom alltså.
Vi fick våran mat kvart i två.
Så vi fick kasta i oss maten i bilen, söla sötsur sås på hela golvet och med nudlar uppstickandes i halsen springa in till det satans provet igen,
för att fortsätta förnedringen.
16.10 var det bortgjort och finito.
Hem och äta.
Iväg och jobba.
Trött och less.
Och irriterad.
Världens bilkö.
Såklart.
Så jag får springa alla jävla fanskapstrappor upp till våning fyra för att ändå komma försent.
Förlåt.
Oj.
Inte meningen.
Bilar.
Halka.
Inte mitt fel.
Sååå, med skammen hängandes som en slak manslem går jag och börjar ta ner stolar ifrån borden.
Då ligger det en död fågel på bordet.
En. Död. Fågel.
Alltså en riktig.
En riktig levande fågel.
Fast död.
I baren.
Va?
Har den liksom flugit in dit?
In genom entren och upp för alla trappor?
In i baren?
Va?
Eller tagit en fredagsöl, blivit överserverad och däckat?
Gör fåglar sånt?
Less_tjej_92 fattar ingenting.