sandra

Okej, nu är jag ganska fundersam.
Om man har varit tillsammans med en människa i tre år,
då borde man ha haft ett ganska bra förhållande, eller hur?
Iallafall stundtals.
Någon gång?
Det borde liksom ha gett en NÅNTING iallafall.
Jag menar, det kan ju knappast ha varit piss och skit och helvete hela tiden, eller hur?

Så, hur kan man säga att man "slösat bort tre år av sitt liv på en idiot" då?
Alltså, jag fattar inte.
Hur kan det ens gå att liksom känna så?

För någon gång under tre år så måste man väl ha fått uppleva något hallelujah moment?
Nåt helt galet underbart?
Iallafall något som man är glad över att ha varit med om?
Det är ju ändå T-R-E år?
Eller?
Okej, kanske om det hade varit någon månad.
Några månader kanske.
men tre år? Nä.

Och ja, om man nu har varit med om nånting bra och fint och roligt,
hur kan det vara slöseri då?
Om det liksom har gett en nånting?

Jag fattar inte och nu är jag bara irriterad.
Jag tror faktiskt att jag skulle kunna smälla till den här människan nu.
och då slåss jag ungefär 0,3 gånger om året.