sandra

Som de allra flesta unga kvinnor (barnungar) i min ålder så speglar jag mig ofta i skyltfönster och sånt därnt.
Bara för att liksom.
Det har blivit som ett tics,
att rätta till håret.
Eller halsduken.
Eller nånting annat som sitter snett eller fel eller konstigt.
Eller bara för att glo,
ha någonting att roa sig med.
Jag är ju liksom tjej,
vi gör sånt!

Så idag när jag gick ifrån skolan och passerade förbi aulans megastora fönster,
så är det klart speglaren i mig kom fram och jag började titta och fixa och hålla på.
Och då fokuserar man ju på själva spegelbilen, glasrutan?
Visst?
Ja, svarar ni. Det vet jag.
För det gör man!
Inte tänker man på att det kan finnas människor på andra sidan glaset som direkt placerar en i ett fack för fåfängda efterblivna?
Nepp. Icke.

Så nej, jag märkte inte att det satt en hel klass där inne som liksom glodde tillbaka på den intet ont anande idioten utanför.
Jag var ju liksom för upptagen med att glo på mitt ego.

Helvete vad jag skäms.
Och hoppas!
Hoppas att det var IV eller nåt,
dem är det inte så noga med...